Ordlista
en. wrong side
Tygets baksida. Kallas också avigan.
en. drape
Att ett tyg har fall betyder att det är följsamt och draperar sig i mjuka veck. Viskos har mycket fall. Denim har det inte.
en. hem
Kant som vikts två gånger mot avigsidan och sytts fast, exempelvis nederkanten på en kjol eller ett byxben.
en. flat felled seam
En slitstark söm som känns igen från jeans och skjortor. Tyget sys då med avigsidorna ihop innan sömsmånerna viks och sys ned.
en. grade
Att trimma sömsmåner som ligger åt samma håll till olika bredder för att få en plattare söm. Sömsmånen närmast kroppen klipps alltid kortast.
en. gsm
Ett tygs vikt anges i gram per kvadratmeter, alltså g/m² eller gsm, grams per square metre.
en. hack
Icke-officiell variation av ett mönster. Vanliga hack är exempelvis att göra en topp till en klänning, eller lägga till fickor där det inte finns några.
en. facing
Del som sys fast längs en öppning i plagget och vänds mot insidan för att ge fin finish. Vanligt innanför halslinningar.
en. dart
Insnitt, eller inprovning, är ett sytt veck med spetsig ände som formar tyget för att bättre passa kroppens former. Bystveck är exempel på insnitt.
en. clip, notch
Att klippa små snitt i sömsmånen på en rundad kant för att den ska bli mer böjlig och lägga sig slätt. På konvexa rundningar klipper man bort små trianglar för att förhindra att sömmen blir knölig.
en. interlining
Ett skikt av flanell, vindpoplin eller annat tunt isolerande material som sys in mellan ytter- och fodertyg för att värma och skydda mot vind.
en. interfacing
Material som förstärker och stabiliserar delar som kragar eller knäppkanter. Till hemsömnad används ofta sorten med klister som stryks fast mot tygets avigsida. Kallas även belägg eller vlieseline.
mot vikt kant
en. on fold
Symmetriska mönsterdelar är ofta ritade som en halv form med instruktionen ”klipp 1 mot vikt kant”. Det betyder att den ska klippas ut i dubbelt tyg, men i ett stycke.
en. pattern, sewing pattern
En uppsättning mallar av ett plaggs olika delar. Kommersiella mönster säljs som pappersark eller nedladdningsbara pdf:er och kommer med instruktioner om hur plagget ska sys, storlekstabell och ungefärlig tygåtgång.
en. pattern matching
Att klippa ut plaggdelar med hänsyn till ränder, rutor och andra mönster. Ses generellt som ett tecken på kvalitet eftersom det kräver tid och mer tyg.
en. overlock machine, serger
En symaskin som syr, skär och kantar tyg i ett steg. Används för trikåtyger eller som ett prydligare alternativ till sicksack.
en. press
Att stryka utan att föra strykjärnet fram och tillbaka.
en. on bias
Att klippa delar diagonalt mot tygets trådriktning för att utnyttja tygets naturliga stretch. Slipsar klipps på skrå för att kunna knytas utan dragningar i tyget.
en. straight stitch
Vanliga raka stygn. Kallas även rätsöm.
en. right side
Tygets framsida. “Räta mot räta” betyder att lägga två tygstycken med framsidorna mot varandra.
en. ease
Rörelsevidd kan beskrivas som luften i ett plagg eller skillnaden mellan din kropps mått och måtten på plagget du bär. Alla vävda plagg behöver viss rörelsevidd för att bäraren ska kunna röra sig normalt. Utöver det tillkommer vidd utifrån hur plagget ska sitta: tight, löst eller mittemellan. Kallas även ledighet.
en. scrapbusting
Att göra slut på tygrester. Lapptäcken, trosor och barnplagg är typiska restprojekt.
en. bias tape, bias binding
Tygremsa klippt på skrå som sys längs rundade kanter, ofta innanför halslinningar eller ärmhål i ärmlösa plagg. Kallas även snedband, snedremsa eller skråband.
en. selvedge, selvage
Ytterkanterna på vävt tyg. Stadkanterna löper parallellt med trådriktningen och ser till att tyget inte fransar sig. Vanligtvis använder man inte stadkanterna när man syr.
en. topstitching, edgestitching
Sticksömmar, eller stickning, sys från rätsidan längs en sydd söm. Detta görs både för att hålla sömsmånerna på plats och för att det är snyggt. Sticksömmar har ofta lite längre stygn och eventuellt kraftigare tråd.
en. notch
Små markeringar som görs för att precist passa ihop delar som ska sys samman.
en. understitching
Hjälper till att hålla plaggets insida på plats, så att fickfoder och annat inte kikar ut.
en. staystitching
En stödsöm sys inom sömsmånen och syns aldrig utåt. Används ofta för att hålla formen i rundade delar som annars lätt töjer sig, som halshål och ärmhål.
en. seam allowance
Marginalen som läggs till plaggets färdiga mått för att få plats med sömmarna. Hur breda sömsmåner som används i mönstret står i instruktionerna, samt om de är inritade i mönstret eller ska läggas till.
en. TNT
Ibland omskrivs ett mönster som ett TNT pattern. Det betyder att det är tried-and-true, ett man gärna återvänder till.
en. muslin, toile
Testplagg i billigt material.
en. trim
Att klippa ned en sömsmån för att minimera bulk, både för utseendets skull och för att sömmen inte ska skava mot huden.
en. baste
Att sy med långa glesa stygn, för hand eller på maskin, för att tillfälligt hålla ihop delar. Används med fördel där man vill undvika nålar, exempelvis i testplagg.
en. grain, grainline
Tygets längdriktning. De flesta mönsterdelar ska läggas ut längs trådriktningen (”trådrakt”) när de klipps för att inte vrida sig eller tappa formen med tiden.
en. thread tension
En vanlig symaskin har två trådar, under- och övertråd. Hur hårt trådarna dras genom tyget kallas trådspänning. För att rynka partier maxar man övertrådens trådspänning så att tyget dras samman och veckar sig.
en. UFO
Internetslang för ett unfinished object, ett projekt som blivit liggande.
en. French seam
Vändsöm är en fin och slitstark söm som lämpar sig särskilt väl till tunna tyger. Med vändsöm behövs inte sicksack eller overlock.