Jag erkänner direkt: jag är avundsjuk på de som kan sy ”direkt ur kuvertet”. Att behöva jobba igenom passformen innan man kommer igång att sy känns ofta som ett tråkigt farthinder. Ändå håller jag på. På pappret är mina mått inget speciellt alls, men jag har en kort och platt/bred kroppsbyggnad som bönar om längdreduktioner, en extra centimeter i axellängd och minskad volym längs mitten för att slippa glappande halslinningar och säckrumpa. Denna unika snöflinga till kropp gör mig inte på något sätt till en passformsexpert. Men jag har lärt mig några saker. Här kommer de viktigaste:

Samma mått kan ha olika form

En mönsterstorlek kan matcha dina omkretsmått exakt men ändå inte passa riktigt. Det beror inte nödvändigtvis på dålig design. Eller att du är vanskapt, för den delen. Människor är olika.

Uppifrån och ned, längd före vidd

Gör dina ändringar i rätt ordning. På överkroppen börjar du med axelsluttningen så att plagget kan hänga rakt. På byxor börjar du med midjan så att du därefter kan utvärdera hur de sitter i grenen och nedåt.

Korrigera längden före vidden. Rätt längd löser mycket. Kortar du byxor i höften kanske du inte behöver ta in lårvidden, till exempel.

Proportioner, inte längd

Ofta finns en inritad linje som markerar var ditt mönster bör kortas. Använd den, men låt inte det hindra dig från att göra ytterligare längdjusteringar. Människor varierar mycket i sina proportioner oavsett kroppslängd. Tänk på kroppen som fyra segment: axel–byst, byst–midja, midja–stuss och ben. Jag som är en god decimeter under medellängd minskar i alla segment, men olika mycket.

Kolla konsekvenserna

Kolla igenom vilka mönsterdelar och detaljer som påverkas av en viss ändring. Ibland är det uppenbart, som att knappar behöver omfördelas. Ibland är det mindre uppenbart, som att längdändringar mellan axel och byst påverkar din ärm. (Vaa? Jo, kortar eller förlänger du så att ärmhålet påverkas bör du göra motsvarande ändring i ärmkullen. Annars passar inte ärmen i ärmhålet.)

TILL SIST: RÖR PÅ DIG!

Att stå blickstilla framför spegeln med sin bästa ballerinahållning är inte ett bra sätt att utvärdera passform. Risken är att du ändrar för mycket och får ett plagg du inte kan röra dig normalt i. Försök därför att vara så naturlig som möjligt. Det är okej att inte ha perfekt hållning. Dessutom har du möjligheten att anpassa kläderna efter din svank, kutrygg eller hjulbenthet så att de sitter bättre.